Random x4

Förra veckan passade jag min brorson i ett par timmar. När han började gnälla var det enda som hjälpte att bära runt på honom och dansa lite och sjunga för honom. Av någon väldigt konstig anledning var den enda låt som dök upp i mitt huvud följande gamla Ronny och Ragge-dänga: ”Med tallbarrsdoft i bilen är man riktigt säker. Du kan släppa av en fjärt som inte någon märker. En wonderbaum, så grön och grann, den hänger fram ur spegeln på din bil” Han älskade den! Märklig unge.

Idag har jag lite värk i bröstet. Kände efter lite och inbillade mig att jag hade en knöl. Som tur var så insåg jag, innan jag började googla bröstcancer och ringa sjukvårdsupplysningen och ringa 112, att den onda knölen satt på samma ställe på båda sidor och att det var träningsvärk.

En natt för ett tag sedan vaknade jag med hjärtklappning efter läskig mardröm. Jag drömde att det satt en trubadur i mitt fönster och spelade gitarr. Det var nog sommar för fönstret var pyttelite öppet fast låst med spärren. Jag visste direkt att den här snubben var farlig för jag smög fram till fönstret och lossade spärren för att stänga det så att han inte kunde komma in. I samma stund som jag lossade spärren satte han foten i springan, smällde upp fönstret och hoppade in i lägenheten. ”Vilken fin tvåa, här skulle man ju kunna tänka sig att bo” sa han hotfullt och jag insåg att jag aldrig skulle bli av med honom. Jag var livrädd och då vaknade jag. Analys tack!?

Personen som jag hade en livlig diskussion om LCHF för ett par månader sen (hon var för, jag emot) skrev häromdan på sin Facebook att hon skulle gå en långpromenad och sen äta pannkakor. PANNKAKOR! En inte så charmig del av mig blev otroligt skadeglad av att höra att hon inte lyckats hålla denna bullshit-diet och därmed indirekt erkänt att jag hade rätt, en lite trevligare del av mig blev glad för hennes skull över att hon börjat äta normalt igen. Till mitt försvar så bottnar skadeglädjen i att hon vid tillfället idiotförklarade mig med påståenden om att jag minsann skulle läsa på innan jag uttalade mig och annat struntprat.

Diet-desperation

Av någon anledning blir jag väldigt provocerad av människor som förespråkar LCHF som en lämplig diet att följa alltid, som normalviktig person, för resten av livet. Förde en diskussion om det idag på Facebook med en bekant som hade blivit helt hjärntvättad av ”fettdoktorn”. Samma fettdoktor som för något eller några år sedan försvarade sin metod med att den bara är lämplig för överviktiga personer eller för personer med diabetes. Men nu låter det tydligen annorlunda från hennes blogg – nu rekommenderar hon den till alla människor. ”Vi är inte gjorda för att äta såhär mycket kolhydrater”. Det vi inte är gjorda för är snarare att sitta stilla såhär mycket! Men folk pallar inte röra på fläsket, och kan inte tänka sig att äta mer grönsaker eller att dra ner på sina enorma portioner, därför tar de till såna här desperata åtgärder. Det är helt vansinnigt att ge upp bröd, pasta, ris, frukt osv för resten av livet. Frukt innehåller ju förutom socker en hel massa fibrer och vitaminer. Jag håller med om att vi äter för mkt snabba kolhydrater jämfört med hur lite vi rör på oss. Men hur svårt kan det vara att dra ner på pastan och brödet utan att lägga om hela sin jävla livsstil? Nöja sig med en portion istället för att ta om tre gånger? För snabb viktnedgång har LCHF visat sig vara effektiv (har jag även sett på kompisar) men det är för fan inget lämpligt sätt att äta i normala fall. Vi konsumerar sjuka mängder godis och läsk, sen sitter vi där med våra bokstavsdieter och nutrilett-shakes och känner oss duktiga. Vilket sjukt samhälle. Aja baja sonen min, du får slicka grädden av tårtan för där är så mkt socker i de farliga jordgubbarna! För att inte tala om tårtbottnen, usch vitt mjöl! (min bekant och hennes familj ska lägga om hela sina liv efter det här, undrar om det finns barnmatsburkar med bara fett och protein? Eller ska hon göra grädd-smoothies åt sonen? Hur gör hon när han börjar förskolan?)

* Jag tycker egentligen att det är väldigt otrevligt när folk kommenterar andras matvanor. Men hon bad faktiskt själv om åsikter och då har jag väldigt svårt att hålla tyst. Argumenterade dock med en mkt trevligare ton med henne, jag lovar.