Posts Tagged 'mat'

Coffee was my only vice

Nu stämmer ju inte den här bilden in riktigt på mig eftersom jag älskar att sova. Känslan när man vaknar tidigt på morgonen av sig själv och är helt utvilad är fanimej helt oslagbar. Men iaf, de senaste veckorna har mitt kaffedrickande utvecklats till något jag egentligen inte alls gillar. Det började med att jag, eftersom jag lägger upp min arbetstid själv till mina timjobb, vande mig vid att ta ledigt på förmiddagarna för jobbsökande och jobbade på eftermiddagarna vilket gjorde att jag satte på en kanna kaffe varje morgon. Sen började jag ta med mig en minitermos till jobbet eftersom automatkaffet där är odrickbart. Vips så vaknar jag nu som världens segpropp som bara måste ha morgonkaffe. Illa.

Nu ska jag sätta mig och översätta mitt CV till engelska, varför har jag inte gjort det tidigare? Shitabenny vad tråkigt och tidskrävande. Men bra. Idag cyklade jag hem med två flaskor rosé i väskan som skvallrar om att det här kommer bli en mycket fin helg! Den inleds imorgon med supermiddag tillsammans med de bästa, lördag blir valborgsfirande med grillning och fest i Malmö, söndag blir spex i Lund med syster, hennes man, pappa och systers svärföräldrar med efterföljande middag i Borgeby city. Puh! Social överdos! Gillar’t.

Idag fick jag ett samtal som både gladde och oroade mig. Vad är det för mörka krafter som försöker dra mig tillbaka in i de småländska skogarna? Va? VA?

En utmaning åt mig.

Tror ni jag klarar av att under 6 veckors tid nästan helt låta bli sötsaker? Jag bestämde mig nyss att jag åtminstone tänker göra ett försök. Men det räcker inte att ta bort sötsaker, borde nog kalla det onyttigheter istället. Nu får jag inte äta snabba kolhydrater heller, eller chips och sånt. Varför? För att jag ska springa Springtime om 7 veckor och jag måste gå ner några kilon för att orka bättre, jag vill även kunna känna mig snygg inför bikinisäsongen och de två händelserna sammanfaller ju nästan kan man säga. Dock har jag en del klausuler för mig själv för att detta ska kunna fungera optimalt:

Jag får äta tårta eller så om jag blir bjuden på det på födelsedagsfest eller vid andra speciella tillfällen. Detta eftersom jag tycker det är ganska oartigt att tacka nej då, jag får dock bara ta en liten bit.

Mörk choklad minst 70% är ok, men max 2 bitar/dag. Vafan, jag tränar ju asmkt och nån belöning måste man få ha.

Jag får äta tobleronefondue när min familj ska fira föräldrarnas 60-årsdagar på Oasen.

Mina knep för att undvika sötsuget när det slår till är: dricka en stor kopp grönt te, äta mandlar eller naturell nötblandning, göra en smoothie eller tina lite hallon och äta med naturell yoghurt och flytande honung. Håll tummarna för mig nu, det kommer bli bra det här!Lämplig belöning efter att ha klarat milen på ok tid den 14 maj?

Random x4

Förra veckan passade jag min brorson i ett par timmar. När han började gnälla var det enda som hjälpte att bära runt på honom och dansa lite och sjunga för honom. Av någon väldigt konstig anledning var den enda låt som dök upp i mitt huvud följande gamla Ronny och Ragge-dänga: ”Med tallbarrsdoft i bilen är man riktigt säker. Du kan släppa av en fjärt som inte någon märker. En wonderbaum, så grön och grann, den hänger fram ur spegeln på din bil” Han älskade den! Märklig unge.

Idag har jag lite värk i bröstet. Kände efter lite och inbillade mig att jag hade en knöl. Som tur var så insåg jag, innan jag började googla bröstcancer och ringa sjukvårdsupplysningen och ringa 112, att den onda knölen satt på samma ställe på båda sidor och att det var träningsvärk.

En natt för ett tag sedan vaknade jag med hjärtklappning efter läskig mardröm. Jag drömde att det satt en trubadur i mitt fönster och spelade gitarr. Det var nog sommar för fönstret var pyttelite öppet fast låst med spärren. Jag visste direkt att den här snubben var farlig för jag smög fram till fönstret och lossade spärren för att stänga det så att han inte kunde komma in. I samma stund som jag lossade spärren satte han foten i springan, smällde upp fönstret och hoppade in i lägenheten. ”Vilken fin tvåa, här skulle man ju kunna tänka sig att bo” sa han hotfullt och jag insåg att jag aldrig skulle bli av med honom. Jag var livrädd och då vaknade jag. Analys tack!?

Personen som jag hade en livlig diskussion om LCHF för ett par månader sen (hon var för, jag emot) skrev häromdan på sin Facebook att hon skulle gå en långpromenad och sen äta pannkakor. PANNKAKOR! En inte så charmig del av mig blev otroligt skadeglad av att höra att hon inte lyckats hålla denna bullshit-diet och därmed indirekt erkänt att jag hade rätt, en lite trevligare del av mig blev glad för hennes skull över att hon börjat äta normalt igen. Till mitt försvar så bottnar skadeglädjen i att hon vid tillfället idiotförklarade mig med påståenden om att jag minsann skulle läsa på innan jag uttalade mig och annat struntprat.

Precis så.

Precis som kloka Linna Johansson (läs läs läs!) tycker jag att det borde snackas mer om HUR man ska bete sig för att börja träna än VARFÖR. Alla har hört argumenten för att träna. När argumenten dessutom i vissa fall är helt otroligt dumma och idiotförklarande (löpning är roligt, löpning ger stora hälsovinster, no shit Sherlock) så vill man ju bara ge upp. Linna ger en massa tips om hur man kan bete sig för att verkligen börja träna och inte bara tänka att man ska det. Att gå från ord till handling – se där! Påverkansstrategier igen, de dominerar samhället.

Jag har precis tagit upp träningen igen efter ett dumt och onödigt uppehåll på hela tre månader. Det enda jag gjorde var att springa ibland och promenera ofta. Mina muskler är typ förtvinade på vissa ställen. Hade jag uppehåll för att jag inte visste fördelarna med träning? Pfff. Jag varken hinner eller orkar dock lika mycket som förut, men jag har bestämt mig för att inte sura över det utan ta det lugnt och känna efter hur fort min kropp orkar komma tillbaka i form.

Det bästa med att jag har börjat träna igen är att jag har gjort mig förtjänt av Banoffeepaj imorgon kväll! Brakmiddag hos Cesse med en hel hög trevliga tjejer.

När kommer senaste Harry Potterfilmen på DVD förresten? Bild härifrån såklart.

Hur dricker man den här ormgallan?

Måste tipsa om det fantastiska programmet Kinas mat på Svt. Förutom det uppenbara underhållningsvärdet i att någon faktiskt kan växla ohämmat mellan klingande skånska och till synes flytande kinesiska, så är programledaren både klok och attraktiv… Dessutom tar han sig an den kinesiska kulturen med en imponerande nyfikenhet och öppenhet. Provsmakar grillade kackerlackor på en matmarknad och dricker ormgalla ute på landet. Tittar nyfiket på när en bonde försöker röka ut en orm ur sitt bo. Tar reda på de medicinska effekterna av att äta orm. Det påminner mig om när jag en gång i tiden försökte vara sådär cool och öppen när jag var på byfest i en liten håla i Spanien. Det var minsann inga tapas för nybörjare där inte, inget svennigt vitlöksbröd eller grillade paprikor utan där var det riktiga hard core-tapas. Vitlöksfräst bläckfisk, både stor i bitar och hela minibläckfiskar, rullar av grismage, hackat stekt grisöra m.m. Jag tog en bit grisöra och skulle spela tuff. Tänk er en seg klump av fett och brosk. Jag lyckades till slut svälja biten men usch vilken obehaglig upplevelse. Men jag kommer nog att våga äta det mesta nästa gång jag reser eftersom jag genom att utesluta kött och fågel kan undvika de värsta överraskningarna.

Energi?

Som sig bör gav jag mig ut på en löprunda i förmiddags (8 km, backiga Ramlösarundan, yeah!) men sen när jag kom hem så istället för att äta lunch så gick jag en runda på stan. Behövde besöka systemet och bokhandeln för farsdagspresent. Handlade och lagade pastasås med vegetarisk bacon, den må vara full av e-nummer och skumma saker men jag måste säga att den var sjukt god! Iaf, måste ha varit den sena och onyttiga lunchen som fick mig att däcka på soffan så att jag sov som en stock alldeles för länge, nu hann jag inte varken jobba eller göra allt annat jag skulle hinna, utan bara svida om till festkläder och ta på lite smink. Middag och fest väntar, men hur ska jag orka? Huvudet är lika segt som mina stackars muskler. Mina vader vill absolut inte gå i högklackat. Skärpning!

Det går bra nu.

Inget funkar så bra mot självömkan och depp som en kopp te och en kanelbulle med en god vän. Vad gjorde man utan dem? Nu är jag hur glad som helst! Blev dock lite nere när vi pratade om att hon åker till andra sidan jorden om typ en månad. Nu väntar jag på att de här ska bli färdiga, fast med sallad istället för pasta (jag må avsky LCHF men vita kolhydrater på kvällen är big no-no i min värld, iaf en vardag…).