Posts Tagged 'Stockholm'

Dricker kaffe på Kaffe.

Puh, intervjun över. Nu sitter jag på ett coolt (med en skånings mått mätt) fik på Söder och väntar på min lunchdejt. Omgiven av lattepappor med medvetet nördiga glasögon och dyra kappor.

Svårt det här med intervjuer. Jag tror att jag gjorde bort mig både en och flera gånger på olika sätt men det kändes ändå som att jag gjorde så bra ifrån mig som jag kunde. Blev ganska nedslagen av två olika anledningar. För det första hade de kallat 8 personer till intervju, galet många så nu känns det som om jag inte har någon chans. För det andra så kommenterade hon olika saker i uppgifterna jag hade skickat in. Inget direkt riktat till mig men allmänna saker som alla hade gjort. Saker som jag tyckte var ganska orättvisa. Nu vill jag bara hem men tåghelvetet går inte förrän om 4 timmar. Stockholm är en hård stad! Stressande och pressande. Jag kanske inte passar in här ändå. Men jag vill ju så gärna…nu tar batteriet slut!

Annonser

En kommunikatör i startgroparna

Nu går det bra! Eller, idag går det bra åtminstone. Sålde hela 4 avtal idag! Fick även ett trevligt mail: en kallelse till en anställningsintervju på måndag. Återstå att se om detta verkligen är en turdag, väntar nämligen på ett jobb-besked till och ska inom kort spela TP 😉

Imorgon ska jag få hänga med fina vänner igen, Sthlmstjejerna, middagstrivsel. Livet svänger verkligen från ena veckan till den andra, tycker det är dags för lite stabilitet snart, fredagsjobbet kan få bli mitt så att jag kan komma ur den här mellan-fasen. 

En gång när jag var på Stallarna i Växjö och dansade loss så råkade jag snubbla och sätta mig i knät på en kille i rullstol. Bild lånad härifrån.

Sthlmsutflykt

Trots mina duster med arbetsförmedlingen så gick resan hur smidigt som helst, hann träffa alla jag ville träffa (som var på plats alltså, ingen nämnd ingen glömd) och intervjun gick också bra. Men jag har ju lite av en historia av att snubbla på mållinjen så vågar inte hoppas för mkt (i mitt huvud bor jag såklart redan i Sthlm och sitter på t-banan på väg till nya jobbet, hur mkt jag än försöker låta bli att tänka så långt i förskott).

Bloggen ser ju lite torr ut såhär utan bilder. Så fort jag fått nytt jobb som ger mig en iphone eller liknande fin apparat som jag kan fotoblogga med, eller när jag får min Canon G12, så ska jag ladda upp foton i en rasande fart. Medan vi väntar på det pryder jag med en elak uppsatskatt.

Förresten, killen bredvid mig på tåget satt hela resan och försökte få tag på AF resor på telefon. Jag märkte hur han blev mer och mer frustrerad över att de inte hittade honom i sitt system och samtalen bröts hela tiden.  Men skit i det då jävla kärring fräste han till slut åt sin telefon…åh jag ville bara säga att jag vet hur du känner det din stackare! Men då var vi framme och det kändes som om jag hade tjuvlyssnat då så jag gav honom tysta sympatier istället.

Arbetsförmedlingen, tredje besöket

Nu har de äntligen lyckats…eller, nästan iaf. Det vill säga knäcka mig totalt. Jag trodde att jag hade fått ett orättvist dåligt intryck första gången jag var där och att detta skulle vägas upp av deras otroliga generositet när de ville bjuda mig på en Stockholmsresa för att jag ska på intervju där. Men nu ångrar jag nästan att jag ens gick in där idag. Jag är kanske lite dramatisk av mig men i alla fall, såhär gick det till.

Jag gick in där ungefär vid 13, skulle på utbildning för ett jobb kl 14 så jag tyckte jag var ute i god tid. 10 personer i kö, kom tillbaka om 20 minuter, om det fortfarande är många personer framför så kan vi ta dig före så att du hinner. Tack tack. Jag kom tillbaka och snäll kvinna lyckades efter 10 minuter fixa så att någon kunde ta emot mig. Var ska du på intervju, jag behöver ett organisationsnummer, det finns ingen organisation som heter något med scout, det finns ingen tjänst i vår databas som heter det som du ska på intervju för, nej det är inte vår databas det är fel på det är du, nej du kan inte gå in på din mail här på min dator, och du behöver få ett nytt lösenord för att kunna gå in på datorerna här, var ligger Örnsberg, jag hittar inte det i datorn, vilka tider behöver du åka, jag skickar in uppgifterna till AF resor så ringer du dem så bokar de resan till dig. Kan jag inte köpa biljetterna själv och få ersättning sen? Jag måste nämligen åka till min utbildning nu. Nejnejnej då får du ingen ersättning de måste köpa dem till dig. Ring dem så ringer de upp dig sen och fixar det.

Så långt ok…jag ringer AF resor medan jag cyklar mot jobbet. Välj tjänst, jag hör inget för det blåser, jag väljer en tjänst, någon svarar. Nej vi har inte fått in någon beställning för dig. Säkert? Ja, ingenting. Försök om några minuter. Jag försöker när jag kommer fram, samma sak igen. Försöker torka tårarna så att jag ska se någorlunda ok ut på nya jobbet. Jag stormar in på utbildningen och ber om ursäkt att jag måste gå iväg och ringa om 10 min. Samma sak igen. Du får ringa och prata med personalen som hjälpte dig, jag vet inte vad hon heter så jag ursäktar mig från utbildningen och cyklar tillbaka.

Hej jag behöver prata med kvinnan som hjälpte mig innan, det har blivit nåt fel. Jag förstår inte, jag tryckte ju på knappen, ok jag ringer dem. Mina uppgifter borttappade nånstans på vägen. Hon skriver i en ny beställning. Nu ringer hon AF resor åt mig, vänligt nog. De resonerar om vilket tåg/flyg jag ska ta, jag piper fram att jag sett att flygen var billigare. Inte tillräckligt mkt billigare, och vi väljer alltid det miljövänliga alternativet (för arbetssökande har ju ingenting att göra, vi hinner sitta på ett tåg 6 timmar en förmiddag, det tar ju ingen tid alls att sitta och söka jobb och jag behöver väl inte tre extrajobb för att försörja mig?). Så nu ska jag åka halv 6 imorgon bitti, hemresan blev det flyget jag tänkt ta 21.30 för då var det tydligen det billigaste alternativet (MILJÖN DÅ??). Lycklig för jag hinner träffa Sthlmsvännerna, men jag kommer komma upp till intervjun som ett trött vrak (du får sova på tåget säger arbetsförmedlingen).

Klockan är halv 4, kanske hinner jag vara med på slutet av utbildningen, cyklar tillbaka. Jaha nu är vi precis färdiga men jag kan dra det viktigaste för dig nu efteråt. En vänlig och förstående person äntligen. Hennes sambo har tydligen också brottats med arbetsförmedlingen så hon förstod mina problem.

Tack arbetsförmedlingen för att ni betalar min resa. Men det kunde ha gjort att jag förlorade ett jobb eftersom ni krånglade så mkt. Lite motsatsen till den effekten ni borde ha alltså. Jag förstår att ni får träffa många idioter och att många säkert försöker fuska sig till reseersättning för att kunna åka på semester. Men ni behöver väl inte straffa oss ordentliga personer bara för det?